Om inkontinens

Inkontinens

Att inte hinna fram till toaletten i tid eller ha svårt att hålla tätt är ett mycket vanligare problem än man kan föreställa sig. Man räknar med att varannan kvinna har råkat ut för det någon gång och var tredje man över 60 år känner av problemet. Ämnet är ofta känsligt och tabubelagt. Många lider i tysthet. Det känns förödmjukande och skambelagt att kissa på sig och är inget man gärna talar om. Det får till följd att man inte får kännedom om att det kan finnas behandling och hjälpmedel som kan förbättra situationen. Alla besvär av det här slaget bör alltid utredas av läkare.

Hur kontrolleras tömningen av urinblåsan?

Tömningen av urinblåsan kräver en komplicerad kedjereaktion av nervimpulser. Vi ska bli medvetna om att blåsan behöver tömmas och vi ska med viljan kunna styra det till rätt tid och plats. Två ringformade muskler som finns mellan urinblåsan och urinröret håller blåsan stängd.

Oftast känner vi behov av att kissa när urinblåsan innehåller ca 200 till 300 ml urin. När urinblåsan är fylld skickar den signaler till ryggmärgen. Där kopplas signalerna om och går tillbaka till blåsan med order om att den ska dra ihop sig och att den inre ringmuskeln ska öppnas. Samtidigt får hjärnan information om att vi behöver kissa. När vi bestämt oss för att det ska ske, går signaler från hjärnan till den yttre ringmuskeln som öppnas och blåsan töms.

Olika typer av urininkontinens

Inkontinens är inte en sjukdom utan ett tecken på att kontrollmekanismerna som reglerar blåsans tömning är satta ur spel. Det kan yttra sig på olika sätt allt från ett litet läckage, ett droppande till en fullständigt okontrollerad tömning av blåsan. Nedan följer några olika typer av inkontinens.

Neurogena blåsrubbningar. De kan uppstå av både medfödda och förvärvade skador eller sjukdomar som drabbat hjärnan, ryggmärgen eller nerver mellan ryggmärg och urinblåsa

Irritation i blåsslemhinnan. exempelvis infektioner

Ansträngningsinkontinens innebär att urin läcker ut vid ansträngning som vid tunga lyft, när man hostar, nyser eller skrattar. Det uppkommer om bäckenbottenmuskulaturen försvagats och inte kan håller urinblåsan och urinröret på plats. Det förekommer hos både kvinnor och män. Det är vanligt i samband med graviditet och förlossning Kvinnor efter övergångsåldern kan få sådana besvär på grund av hormonella förändringar. Minskad produktion av kvinnligt könshormon kan göra slemhinnan i urinröret skör och tunn och bli känslig för infektioner. Hos män kan det vara en följd av en operation i detta område. Besvären kan ofta åtgärdas med knipövningar.

Resturin. Efter det att man kissat ska blåsan vara tom. Står det kvar urin kallas det för residualurin eller resturin. Normalt finns inga bakterier i urinblåsan och urinen är steril. Otillräcklig tömning kan bli en grogrund för bakterieväxt. Man kan hjälpa blåsan till bättre tömning genom att vänta ett par minuter efter det att man kissat och sedan försöka igen. Ett lätt tryck över blåstrakten kan få ut de sista dropparna. Män kan med ett par fingrar under pungen följa urinröret med ett lätt tryck. Resturin kan, förutom risk för infektioner, tänja ut blåsan så att den skadas och senare får svårighet att kontrollera tömningen. Den läcker och urin rinner över.

Överrinningsinkontinens eller droppinkontinens kan uppstå om blåsan blivit överfylld, tänjts ut och skadats så att urinen läcker ut och rinner över. En sådan övertänjning kan leda till att blåsmuskulaturen förslappas. Det förekommer ofta vid neurologiska skador men även vid prostatabesvär där blåsan töms otillräckligt.

Trängningsinkontinens, okontrollerade tömningsimpulser eller överaktiv blåsa är olika benämningar på tillstånd där trängningar kommer plötsligt och är omöjliga att hålla tillbaka. Signaler om att man är kissnödig kommer trots att blåsan bara innehåller en liten mängd urin. Besvären uppträder både dag- och nattetid. Dessa besvär förekommer vid neurologiska sjukdomar eller skador, vid prostataförstoring, urinvägsinfektioner, förstoppning och det är inte ovanligt i samband med åldrandet.

Psykologiska reaktioner. Många människor har ett inlärt beteende att gå på toaletten väldigt ofta. Att kissa för säkerhets skull, innan man blir kissnödig. Det kan leda till urinblåsans kapacitet att fyllas blir mindre. Det är välkänt att stark psykisk press eller rädsla kan orsaka tillfällig tömning av blåsan. Det har ingenting med inkontinens att göra.

Påverkan av läkemedel. Vissa läkemedel har som biverkan att det blir svårt att kontroller blåstömningen. En del ger svårigheter att öppna ringmuskeln för att tömma blåsan och andra att man inte känner när blåsan behöver tömmas. Sömnmedel kan t.ex. göra att man inte vaknar av att man är kissnödig och att blåsan töms omedvetet.

Specifika inkontinensbesvär hos män.

Inkontinensbesvär hos män är ofta relaterade till sjukdomar i prostata.

Prostata, som också kallas blåshalskörteln, ligger strax under urinblåsan och omger urinröret. Med stigande ålder ökar prostata i storlek hos de flesta män. Det kan påverka urinblåsans möjlighet att tömma sig ordentligt,

Män drabbas främst av trängningsinkontinens och överrinnings- droppinkontinens men även av ansträngningsinkontinens.

Trängningsinkontinens, överaktiv blåsa kan bero på en godartad förstoring av prostata, prostatacancer, urinvägsinfektion, eller en prostatit, som är ett inflammatoriskt tillstånd i prostatakörteln. Det kan även uppkomma efter en prostataoperation. Det kan bero på att nervsignalerna mellan blåsan och hjärnan är satta ur spel. Tillståndet ger plötsliga trängningar som är svåra att hålla tillbaka. Det blir väldigt bråttom att hinna till toaletten i tid. Ibland rinner det över utan kontroll.

Överrinnings- droppinkontinens är vanligt vid förstorad prostata med avflödeshinder. Det blir svårt att kissa trots att man känner sig kissnödig. Eftersom prostata ligger tätt under urinblåsan och omger urinröret kan detta bli hopträngt och urinen får svårigheter att rinna förbi hindret. Efter det att blåsan är tömd så finns en liten mängd urin kvar i urinröret som rinner över i ett efterdropp. Prostataförstoringen kan så småningom orsaka svårighet att tömma blåsan ordentligt. Det blir resturin som i sin tur kan skada blåsan så att urinen rinner över. Resturinmängden kan öka undan för undan vilket ger behov av att gå på toaletten onormalt ofta, kanske flera gånger även på natten.

Besvären vid prostataförstoring brukar komma gradvis och utvecklas under längre tid. Det börjar oftast med att det är svårt att komma i gång med kissandet. Urinstrålen blir svag. Muskulaturen i blåsan försöker att kompensera detta med att växa till och bli kraftigare för att kunna pressa urinen förbi hindret. Så småningom klarar inte blåsmuskulaturen att ökas mer i storlek Det innebär att urin blir stående i blåsan, residualurin. Det leder ofta till infektioner och stenbildningar i blåsan. Residualurinen leder till en känsla av att behöva kissa allt oftare, även flera gånger nattetid.

Totalt stopp kan förekomma om mannen under en tid undertryckt behovet av att kissa. Det ger en kraftig uttänjning av blåsa. Ett urinstopp är mycket plågsamt och måste snabbt åtgärdas. En tunn slang, kateter, förs in genom urinröret upp till blåsan och tömmer denna på urin.

Ansträngningsinkontinens Om tarmen är fylld med avföring kan den ge ett tryck på blåsan och orsaka tillfälligt läckage vid en ansträngning. En försvagad bäckenbottenmuskulatur kan förekomma efter en prostataoperation. Det kan innebära att urin rinner över vid ansträngning som vid tunga lyft, när man nyser eller hostar. Det kan ibland åtgärdas med regelbundna knipövningar.

Ibland kan det finnas flera orsaker i kombination med varandra som ger problem med blåstömningen.

Alla besvär med blåstömningen ska utredas av läkare, för att rätt behandling ska kunna sättas in och för att få tillgång till de hjälpmedel som passar bäst i det specifika fallet.

Hjälpmedel

Det finns ett flertal hjälpmedel för att kunna hantera inkontinens hos män tex uppsugande skydd och urindroppsamlare. Risken för läckage och hanteringen av dessa är dock besvärande för många.

Pacey Cuff är en penisklämma som är framtagen just för att inge säkerhet och trygghet för män som har besvär med urinläckage. Den är utprovad så att den ska vara enkel och bekväm utan att hindra blodflödet. Du bestämmer själv när klämman ska öppnas för att tömma blåsan. Tala med din läkare eller uroterapeut om möjlighet att kunna använda det här hjälpmedlet, så att du kan få ett bättre socialt liv och inte behöver begränsas av dina urinvägsbesvär.